Deras hus är granne med områdespoolen, vilket vi tycker är jättebra!
Bakom muren ligger deras hus.
Ingen i familjen är road av poolande så - gissningsvis - är de här väldigt sällan. Av Nickies försiktighet med vattnet tolkar jag det så.
Med hjälp av Marri vid polkanten och jag i vattnet blev hon modigare och modigare.
För att så småningom vara med mig i vattnet, jag hoppade upp och ner, hon höll fast sig krampaktigt runt min hals:) Ömsom skrattande, ömsom skrikande. Hisnande förtjusning, kanske...
Efter någon timme tog vi en liten drickpaus.
Och lämnade tillbaka henne.
Hon var helt slut och somnade i sängen...
vi var också helt slut...
så även hennes pappa...
Taddao var och handlade.
Det är kul, men tufft, med småbarn:)
Det är kul, men tufft, med småbarn:)
Middag åt vi hos Sue där vi varit många gånger förr. Nu har hon restaurangen till salu och hela stället andas stängning. Inte så kul, men maten var jättegod.
Någon som vet vad den heter?
5 kommentarer:
Åh, det är så roligt att du skriver här så att man får lite inblick i familjens vardag! =) Pappa är kanske inte alltid så målande i sina beskrivningar ;)
Hej!
Så fint det blommar där nu, och gu vad stor Nickei har blivit. Ge brodern med familj en jätte kram från mig. Njut av värmen för här hemma är det trist och kallt.
Bamse kram från /Emma Bergström
Katja: Kul att du läser bloggen!
Lite familj blir det ju... å tack för gratulationerna!
Kram från fastra!
Emma: Ja, barn växer så det knakar... dina mé!
Vi njuter för fulla hus! Jag kramar LarsOlof från dig som bott i huset!
Vilket vackert område och vilken stilig liten tjej och vilka bruna pepparkakor ´ni blivit. Kram från Buddbyun
Nej, men de har en likadan vid restaurang blå stolen här i HY. Den växer tillsammans med en gul Allimanda, kanske är de släkt?
Skicka en kommentar