tisdag 9 november 2010

Mest mat, verkar det som

I går kväll åt vi otrogenhetsmat, dvs. västerländskt.

Det blev pizza - den italienska varianten, tunn och spröd. Gick riktigt bra med mjölmat för mig då jag inte provocerat magen på länge.
Supergott!

Stickan med sin favoritsyster Marri

Marri

Jag är bakom kameran, oftast:)
Frukost på stranden. En jättegod skinkomelett som innehöll vad den lovade dvs. ägg och skinka. Ingen av oss är intresserad av skinkomelett där majoriteten av ingredienserna är "kokt" lök. Lök är gott men inte som utfyllnad, tycker vi alla tre.


Skådespel på stranden. Vilken kille!
Han hoppade hur-högt-som-helst. Tog av sig brädan med ena handen, snurrade och tog på sig brädan igen. Han var i luften jättelänge, uppskattar att det var 5-7 sekunder och hoppen var höga. Svårt att bedöma höjd och tid men jämfört med brädåkarna i snö, hemikring, så var detta minst lika bra - om inte bättre.
Ungdomar kan!

Då det blåste kraftigt var stranden skitig, mycket skräp hade kommit in från havet. Undrar vad som finns i våra hav - fast det vill nog ingen veta.

Lotta, med hus i Huay Yang ringde på eftermiddagen. De är i sitt hus nu. Sååå kul!
Följ hennes och Bosses vardag i en finfin fiskeby på http://orjas.travelblogg.se
Vi var i byn i december, en mysig och familjär by där alla faranger var måna om att hälsa och småprata. Som i ett svenskt sommarstugeområde när det är som bäst.

Tekniken är fantastisk!
Jag har läst Lottas blogg i flera år (och hon min - som hon flitigt kommenterar i).
Ändå är det något särskilt med en telefonröst, en fysisk röst.
Kul!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vilket jättefint foto av Marianne och Stig!!

God mat,ser ni också ut att äta. När man är hemma längtar man mycket efter deras supergoda mat.

-19 på morgonen, nu en strålande dag i Buddbyn. Kramar

Lotta sa...

Även jag uppskattar röster fastän maken säger att jag uppskattar min egen mest... Jättekul att prata, synd att trädgårdsmästaren kom precis som vi kommit igång... Vi hörs...