Årets andra kalas

Nu var det Stickan som fyllde år. I tisdags men kameran kom inte fram förrän idag:-)

Då Michel Jackson kom på besök måste man ju fotografera.

Vi börjar bli gamla, ingen av oss hade koll på att Michel Jackson bara hade en handske. Ja, så gamla är vi inte så att vi inte kan lära oss något nytt och erkänna vår okunskap;-)

Vår bok har kommit

Nu har Thailandsboken kommit!

Jättefin, med hård pärm och omslagspapper, typ.

62 sidor med -för oss- roliga bilder

och fina minnen.

Felbedömning

I dag borde jag ha promenerat till jobbet. Det tar max 15 minuter i långsam takt.

Snöovädret började i natt och har fortsatt sedan dess.

3-4 dm har det nog snöat hittills.

Det är en himla tur att jag inte jobbar i snösvängen!

Otacksammare jobb får man nog leta efter, just idag iallafall.

Årets första födelsedagskalas

Först ut är Fanny, nu 10 år!

Här är storasyster Felicia men I love Hua Hin- tröja.

Nu har vi varit hemma lite drygt en vecka och vardagen har ramlat över oss. Veckan har varit hektisk, intressant och rolig. Vad mer kan man begära?

Hemma igen

Nu är det färdigt med att sila sand mellan tårna

tillbaks till kommunhuset...

Detta är Hua Hins

Sista dagen var havet i uppror

å den stora händelsen var att Marri skar sig i sanden på väg till toan. Detta engagerade halva stranden.

Efter en hemresa "på räls" kom vi hem till vår Maltis!

Med oss i bagaget har vi minnen i form av ca 700 bilder!

Update: några 700 bilder var det inte - snarare 1100!

Sista kvällen - för den här gången

Vi samlades hos Run to Eat:s, alla elva.

Eat hade överraskningar åt oss, tex dessa supergoda pilgrimsmusslor.

Å lite svensk allsång

Idag blev det stranden till 15-tiden, därefter dusch och minibuss till flygplatsen.

Vi är hemma på fredag, vid lunchtid.

Kram, kram!

Barnhemsbygge i Hua Hin

Bosse, Bodensare 2 - se tidigare inlägg - ordnade så att vi fick komma till Björn Janssons område. Tack Bosse!

Björn hämtade oss, de bor några kilometer närmare stan än min tvillingbror.

Förutom Bosse så kände Björn såväl Stickan som Marri, han har jobbat med deras bror Leif.

Här är Björns fru Perapol, (om jag hörde rätt kallas hon för Pon) när de inte bor här bor de strax utanför Boden.

De när en dröm om att starta ett barnhem och har mark avsatt till det.

I morgon ska Björn träffa ett Australiensiskt par som redan har ett barnhem närmare Burmagränsen. Kanske blir det bara erfarenhetsutbyte eller så blir det ett samarbete?

Björn är en man med ett stort hjärta och höga ambitioner. När han har bestämt sig så blir det säkert som han vill! Det är dessutom en ödmjuk man, enligt mina mått mätt.

Den 16 jan. har han arrangerat Rhapsodi in rock i Black Mountain, hälften av intäkterna går till barnhemmet.

Det är inte bara barnen Björn engagerar sig i; t.ex. tar han hit bortslängda rullatorer från Sverige, fixar till dom och skänker till någon behövande. Här går annars människor som behöver rullatorer med gåstolar, det ser jättejobbigt ut!

De som är anställda bor på området och om du vill vara med och bidra finns rum (i mån av tillgång) att bo i gratis! Vi tyckte det var ett jättefint rum, välutrustat och mycket fräscht!

Här får jag mer info och Björns e-postadress... bra att ha!

Oavsett om Björn bygger eget barnhem eller går ihop med de andra gör det skillnad för de barn som får komma dit.

Om du, precis som vi tänkt, bidrar gör det ännu större skillnad. Varje hundralapp betyder mycket här! Många bäckar små!

De som inget gör förändrar heller inget.

Kolla på Björns hemsida:

http://www.thaihouses.se/barnhem.htm

När vi nu var här passade vi på att titta på Carin o Thures byggge.

Första sovrummet med badrum till höger

Kök/vardagsrum

masterbedroom med badrum till vänster

poolen sett från deras altan.

En fantastisk planlösning som Thure gjort. Huset kommer att bli såååå bra!

Lyckó er!

Kvällen avslutades med middag med Bodensare 1

och Bodensare 2

och vi

Kyckling med grön curry och kokosmjölk

Hot pan med sötsur kyckling

och kyckling med nötter

Dagsprogram

Tidiga morgnar som startar med kaffe på balkongen

sen en sunkig frukost, som jag drygar ut med/ersätter med färdigkokt ägg från 7/11, youghurt och juice.

Stranden... hur är havsstatusen idag?

Lugnt o fint och soldis, kan bli en toppendag!

Smörja, smörja. Laddar för några timmar i liggande läge

Viktiga saker avhandlas

å tår som spretar i sanden

å en bok förstås. Idag tog Fyrvaktaren slut, nu börjar det vara läskris!

Hej o hå! Efter duschen är det dags för någon timme på balkongen, sen mat och ev. lite nattmarknad.

Ketchupeffekten...

Vi - jag o Stickan - som är vana är resa ensamma upplever att det berikar oss att resa med Marri. Lite mer stimulans, en hjärna till - ja, det berikar.

Nu är vi elva Bodensare på samma ställe. Helt plötsligt är det liv och rörelse i alla hörn och i alla kanter.

Tjejligan ... förutom jag som håller i kameran o Marri som inte badar

Grabbligan, förutom Stickan som håller i kameran

Banjim (vi kallar hnonom BeeO, då vi inte har koll på hans namn) favoriten på stranden.

Ett namn la han på minnet: Marianne! En jättecharmig man från Chang Mai, tvåbarnsfar o make.

Här ser det ut som om jag o PO mäter våra krafter mot varandra! Vilket vi ibland gör, dock inte nu,-)

Högsäsong o fullpackat på stranden

Marri samlar mat, vi är inbjudna till takterassen av Bodensarna nr 3, kanske behöver vi bidra?

Efter stranden blev det en snabbis till Market Village, den enda turen.

Takterassfest! Vi blev bjudna på rödvin! Det är hårdvaluta här, sist vi drack vin var på nyårsdagen. Gott vin o härligt sällskap!

Vi åt hos Run to Eat:s

Å här är bilden på Stickans nya glasögon.

Kvällen avslutade vi med att blogga från balkongen och att lyssna på live-musik från en restaurang 50 m härifrån. De spelar allt från jazz till Lisa Ekdahl.

Härlig dag o kväll!

Nu är vi snart laddade för hemfärd - vi klarar rätt många olika intryck nu;-)

Så kom Bodensarna nr 3

Först var vi på Marriottstranden... nu ser man att högvattnet är på väg tillbaka.

På bilden är det ebb, stora sanddynor dyker upp.

Sophämtning på gång

Så anlände de sista Bodensarna (de sista vi vet ska hit)

De fick takrummen, en härligt takterass där såväl avgaser som trafikljud filtreras bort.

Dessvärre är det 4 seeega trappor upp, utan hiss.

Några bekymmer för den dagliga motionen behöver de inte ha!

Sex härliga veckor har de framför sig o vi har dem snart bakom oss!

Det känns bra, det mé!