Han som förärade mig fasterskapet när jag var 9 år.
Kanske är det inte optimalt att bli faster så tidigt, om man har ambitioner,
ambitioner från min sida att finnas till. Det blev det verkligen lite si o så med
men i hjärtat finns han!
Han bodde också i min pappas hjärta. Pappa som dog för exakt 19 år sedan.
Nu bor Janne i Göteborg sedan många år, men är nu hos sin mamma i Luleå.
Nästgårds!
Tur att han ringde! Detta tillfälle hade kunnat går förbi mig annars.
Jag har inte träffat Jan-Olof sen september 1988. Evigheter sedan.
Jag pratade med honom i somras vilket kändes bra. Sen rann det vatten
under broarna. Inte samma vatten som tidigare men dock vatten...
Jag längtar efter att träffa honom, han fyller 50 i februari så det är ju
inte ett litet syskonbarn i något sammanhang!
Det är ett häftigt spänningsfält i mitt fasterskap - från 50-åringen
till 6 månaders babyn! Att dom orkar, mina bröder!
Å där emellan finns ytterligare en generation.
Förhoppningsvis kommer mer om mitt möte med mitt första syskonbarn.
Med bilder.
Kan inte låta bli att lägga in en bild på den yngste. Som kontrast.
Vågar inte säga sista.
Nickie snart 6 månader.
Hon får dessutom förmånen att vara på displayen på min iPhone.
För att hon är yngst och mycket yngre än barnbarnen.
För det är något särskilt med babysar; är det hopp, måntro?
Denna dag blev en syskonbarnsdag inser jag nu. Ett annat syskonbarn fyller år idag. Malin, lillasyster till Janne. Dock inte uppvuxna tillsammans. Kanske fyller hon 42 år? Fast det lät väldigt mycket... Janne -59, Anna -61, Linda -64? och Malin - 66?
Kan vara så.
De och jag blir prefera när det är minst 100 mil som skiljer oss åt. Fast det är mer en ursäkt
än ett geografiskt mått i denna värld.
Kram alla syskonbarn! Och alla syskonbarnbarn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar