Grattis Bollnäs!

Team Hanna vann körslaget!

Inte otippat.

Bild från Tv4. Nessun Dorma - hur häftigt som helst!

Klicka på bilden för att höra dem.

Här är Pavarottis version av Paganinis Nessun Dorma. Också häftig!

Svenskar kunde också: Jussi Björlings variant.

Njut!

Team Hanna med Gabriellas sång. Team Erik var värdiga motståndare.

Postkodlotteriet

Min vän Anna vann 100 000 kr och en Volvo.

Härligt!  Grattis Anna!

MORGAN - vilken dansör!

Vilken kille! 

Out standing!

Vilket lärande...

Fotot är lånat från TV.

Två intressanta dagar

... med kameran i väskan. Dessvärre glömde jag bort att använda den!

Vi, i nätverket, har pratat skriftliga omdömen, lärplattformar,kunskap och bedömning, resultatuppföljningar och mycket, mycket mer. Allt skolrelaterat.

Monica från Gällivare visad oss en intressant "mognadstrappa" för organisationer. Den tål att funderas på en hel del.

Nu är det Let´s dance dags.

Jobb, jobb, jobb...

Det stora jobbet börjar jag se slutet på.

Annat jobb pockar alltid på, som tur är!

Torsdag o fredag ska jag träffa nätverket för utvecklingsledare i Norrbotten. Ska bli jättekul!

Vi träffas ca 4 dagar per termin.

Tänk så viktigt det är med nätverk! 

En källa till erfarenhetsutbyte, tillfälle att brottas med gemensamma svårigheter och alltid finns det någon som tänkt längre... i denna turbulenta tid.

Denna gång är vi hos oss i Boden. För första gången. Kul!

Var och en bidrar med sitt och mitt bidrag - förutom jobbidrag - är att bjuda på lunch, god lunch.

Jag ser framemot att träffa mina kollegor i Norrbotten, de flesta av oss är ensamma i professionen så vi behöver varandra. 

I ett Sverigeperspektiv har vi ett unikt nätverk, sprunget från oss, som har engagerat oss i 5-6 år. Som fortfarande berikar oss.

Det är läckert!

Nu är den klar!

Nu är min telefonpåse klar!

Utan stoppnål blev det virknålen som fick sy ihop påsen. Jag har kastat allt jag hade behövt nu, men det är som med Kajsa Wargs matlagning. Man tar vad man haver!

Det går inte att missa att den är hemgjord, äkta handarbete gjort av en amatör;-)

Den fyller säkert sin funktion, förutsatt att jag använder den.

Stickan fyller år idag. Så nu är vi jämnåriga igen, åtminstone tills jag fyller i november.

Han fick en ny telefon. Inte en iPhone utan en Sony Ericsson, en som man skakar för att höja eller sänka volymen... ja, den som är intresserad av olika modeller vet säkert vilken modell jag menar. W760i var det visst.

Han är glad och  nöjd, men fortfarande febrig.

Förutom telefonen fick han fler presenter, kanske var 42 cm Salami toppenpresenten?

Den fick han av Petter, Eva, Felicia och Fanny. Min son med familj.

De är på väg till Thailand, tre veckor i min brors hus i Hua Hin. Så det blev mycket kartor, thaimatprat, böcker (Malées förstås - den hade Felicia läst om här på bloggen) och annat praktiskt.

Lördagen innan de åker äter vi här och tittar på bilder på väggen. Peppar dem och gör oss själva sjuka av längtan!

När de är i Thailand får vi glädja oss åt att ha Ella.

I snö istället för i grönska. Bilden är från när Petter & Eva firade 10-årig bröllopsdag i Paris.

En vårtulpan till Brita

Något att njuta av i snöyran! Även om den inte doftar.

Fast det gör de inte alltid i levande skick heller.

Hopp om vår!

Ny dag lika med nya e-postar från min vän Olle

VÄNNER

Sensmoral 

Dina vänner kan inte alltid hjälpa dig på fötter...

MEN
Dina vänner vet en väg så du inte faller...

Tack Olle! 

Du berikar mitt liv!

Gårdagens e-post

Denna kommer också från vännen Olle som är en fena på att skicka roliga och tänkvärda e-postar. Många per dag blir det ibland. Alla publicerar jag ju inte men denna är härlig.

Kärlek har inga gränser!

På ett zoo i Kalifornien fick en tiger tre ungar.

Tyvärr uppstod komplikationer under dräktigheten, ungarna föddes för tidigt och överlevde inte.

Mamma Tiger återhämtade sig inte psykiskt. Veterinärerna drog slutsatsen att hon gått in i en depression när hon förlorade sin kull.

Man beslöt sig för att försöka hitta några tigerungar som hon kunde ta över, men det gick inte att uppbringa några sådana. 

Då valde veterinärerna att prova något nytt...

Ibland kan djurmammor gå över artgränserna och ta hand om andra slags djurungar. De enda som gick att hitta var en kull smågrisar.Dessa kamouflerades till tigrar och placerades hos Mamma Tiger.

Skulle de sluta som munsbitar eller....?!

Körslaget

Vi röstar på Team Hanna. Vem röstar du på?

Heja Bollnäs!

Nästan Norrbotten, men det är inte geografin som vi fastnat för. I så fall skulle jag rösta på Team Magnus, jag som är född i Borås.

Nä, det är körens skicklighet det handlar om.

Fotot är från Svt4.

Titta vad jag fick i min e-post

Från min gode vän Olle kom detta. Klart läsvärt!

Var vänligare än nödvändigt mot alla du möter, som kämpar för någonting.

En skarp tunga kan skada din egen hals.

Om du önskar att dina drömmar skall gå i uppfyllelse, får du inte sova för länge.

Tänk på alla dina goda sidor du har, där ditt ansiktsuttryck kanske är det viktigaste.

 
Det bästa sättet att få nya vänner på, är att vara en själv...

Glädjen i ditt liv påverkas av kvalitén i dina tankar.

Den tyngsta saken du kan bära på är oviljan.

En sak du kan ge och stadigt hålla ….. är ditt ord.

Du ljuger mest när du ljuger för dig själv.

Om du saknar modet att starta något, är du redan stoppad.

En sak du inte kan få tillbaka är spilld tid.

Idéer förverkligas inte om du inte gör något med dom.

Ditt sinne är som en fallskärm, fungerar bara när den är öppen.

De tio buden är inte många val.

Jakten efter lycka är en jakt som pågår hela livet. Det är aldrig för sent att bli det som du kanske kunde ha blivit.



Livet är för kort för att vakna upp och vara avundsjuk. Älska de människor som behandlar dig väl, glöm bort dom andra. Tro på att allt som sker har en bakgrund. Om du får en ny chans så ta den med bägge händerna, även om det skulle ändra ditt liv.

Ingen har sagt att livet är lätt, men att det är värt att leva.

Vänner är som ballonger, när man släpper dom får man kanske inte dom tillbaka.

Det händer att vi både har det jobbigt och problem med våra liv, så vi inte upptäcker i tid att livet flyger ifrån oss.
Ibland är vi så upptagna av vem som har rätt eller fel, vilket innebär att vi ofta glömmer vad som är rätt eller fel.
Vi förstår inte alltid vad riktig vänskap betyder, förrän det är för sent.
Detta vill inte jag vara med om, jag vill alltid ha dig i mitt hjärta, så jag inte mister dig.

Lite kallt

känns det som, fast vi nästan har plusgrader.

Förmodligen är det fredagströttheten som träder in.

Let´s dance är kvällens program. 

Många av dem har haft influensa under veckan så det blir nog inte så lätt för dem. Niclas Wahlgren är vårt tips så här långt (efter tre dansande par). 

Nu är det strax dags för Blondinbella. 

Gissningsvis en mer strategisk tjej än vad hon utstrålar. Hennes blogg föjer jag inte men har läst den vid ett tillfälle, ett långt tillfälle. 

Tack Brita, för brodyrtipset! 

Nu vet jag vad jag ska göra på min iPhonepåse som jag stickar. När banden är klara fotar jag den. Känns som om det kommer att ta evigheter att få den klar men jag fortsätter oförtrutet de stunder jag får över.  Det är mycket jobb nu, på kvällar såväl som på helgerna men den tid som blir över ska jag se till att vika lite för stickningen av bandet. För övrigt ganska trist - 7 maskor fram och tillbaka, fram och tillbaka.

Stickan är fortfarande sjuk. Han har varit hemma i tre dagar (världsrekord för honom, vill jag påstå!) och är inte frisk ännu. 

Jag håller i mig. Peppar, peppar!

Jag har en deadline på Kvalitetsredovisningen till 1 febr. Fram till dess har jag färre än fyra arbetsdagar bokade för detta jobb. Jag har inte fått in allt underlag från rektorerna ännu men leverans ska ske! 

I en politiskt styrd organisation är det orubbliga deadlines. För mig. Dock inte för alla som ska leverera underlag till mig, verkar det som. För vilket år i rad minns jag inte. Det är skit när andra tror sig ha rätt att använda min arbetstid! 

Då måste jag använda kvällar och helger, och t.o.m nätter när krisen är 100 %-ig.

Då behövs ett par värmande bilder!

Present av Marianne

Jättesköna och vackra, tycker jag.

Min stickning blir inte som jag tänkt mig. Hade tänkt göra ett Apple-äpple på framsidan, men det var inte så enkelt visade det sig. 

Kanske blir det något annat istället?

Tro det eller ej

Jag handarbetar!

Det har inte hänt sedan jag, Januari 1993, fick en älg på huvudet (med ett biltak emellan) vilket ledde till en whiplashskada. Då slutade mina armar att fungera så någon mer stickning blev det inte. Å för en period slutade också mitt huvud att fungera. Främst gällde det synonymer och spetskunskap. Jag tror att det har återskapats, men det är nog inte jag som ska bedöma det. Haha, kom just på att jag fann dagstidningen i frysen - då 1993. NU är det inte så!

Nu är jag inspirerad av Jessicas iPhonepåse, stickad och broderad. Jag ska sticka in ett äpple på framsidan så kan jag ha min telefon på magen. Utan gummifodral.

Numera fungerar mina armar bättre när jag inte behöver göra ansträngande saker som städning och fönsterputs. Tack vare Stickan. När olyckan skedde hade jag inte träffat honom. Men stickning av större format är ingen höjdare.

Det svåraste med olyckan var att jag - Fantomens dotter - var tvungen att lära mig säga Det där kan jag inte!

Numer har jag inget bekymmer med det, något har jag lärt mig på 16 år. Inte illa!

Imorgon ska jag hämta Jack och Nadja (5 och 9 år) för att såsmåningom åka och gratta nästa barnbarn Fanny som fyller 9 år. Hon åker till Thailand i mitten av februari. 

Lycko´!

Jack får sina utländska tidningar. Se tidigare inlägg.

Jag har samlat på mig och mina kollegor - Astrid och Stefan - har också fixat tidningar till honom.

Det räcker nog till många paket att slå in för honom.

Barn har många goda idéer - i alla fall mina barn och barnbarn.

P.S. Det är märkligt att stavningskontrollen markerar vid sammansatta ord, som om vi var engelskspråkiga där allt är särskrivning, ur ett svenskt perspektiv. Ibland anpassar jag mig (fast jag vet att det är regelvidrigt), ibland inte. D.S.

Mariannes bok kom idag

Ett axplock 

från 

de 38 sidorna...

Där kamerablixten slår till står det Vi följer Brita och Anders på deras resedagbok.

Det står också att vi träffat Karin och Thomas och deras vänner. Samt en bild på Ging. Högst upp är det en bild på Brita och Anders. Britas blogg ser du här till höger.

Före bloggen hade hon en resedagbok.

Här ser man Malée,  Britt-Marie säger vi i Sverige. Hennes blogg kan du välja här till höger.

Även Joy är med på bilden, städerskan som fixar underbar exotisk frukt varje dag. Bananstocken som fåglarna är lyckliga över och som vi bevakade varje dag ser du också. 

Vi fick smaka av den - solvarm och färsk. Riktigt god, med svart kärnor i. Handplockad.

En exotiskt upplevelse i sig.

Boken är av hög kvalitet, riktigt fin. Vilket också Marianne tyckte. Marianne som var dyngförkyld, typisk åkomma när man umgås med förskolebarn.

Hemma

Äntligen hemma!

Utan Martin Timell.

Bye Bye London

Kvällens uppträdande på puben var ganska bra. Lee Travis heter han till höger, vad den andre heter förtäljer inte historien.

De skulle spela låtar från Abba till Zappa. Ingen av ytterligheterna hörde jag.

Carvery med Ale Pie, ostgratinerad blomkål, klyftpotatis och kokta grönsaker åt jag och Stefan.

Janne åt Fish & Chips

Alla var nöjda med de musikaler de sett och grabbarna var euforiska över fotbollsmatchen.

När vi gick hem hade himlen öppnat sig.

Nu, 6.45, väntar vi på att frukostserveringen ska öppna, sen är det en snabb frukost och iväg.

Hemma är vi inte förrän 20.30 ikväll. Dvs. en heldagstur.

Ensam hemma

Nu (16.45) är Janne och Stefan på fotboll. Tror att det var Chelsea som spelade. Säkert jättekul match när man är intresserad av fotboll, vilket inte jag är. 70 000 intresserade förväntas vara där. Inte illa! Som om alla i vår kommun fördubblade sig och dessutom befann sig på exakt samma plats vid samma tillfälle. 

Ikväll ska Astrid gå och se Phantom of the Opera, vilken jag sett flera gånger. Ullis, Ulrika och Jörgen ska se Greece som jag gärna avstår från.

Istället ska jag läsa, kanske se på TV och packa. Till dess att fotbollskillarna kommer tillbaka vid 20-tiden. Lite kvalitetstid på rummet, kan man säga. 

OM jag blir uttråkad kan jag se ut genom fönstret och fundera över vad som händer om det börjar brinna någonstans i något av husen;-)

Eller gå ut och titta på knoppar. 

Update:

Chelsea vann med 2-1. Det var 55 000 åskådare. 

Jag tittade inte på knoppar eller utsikten från fönstret utan läste Grundskoletidningen. Kul tycker jag, förmodligen inte alla.

Grabbarna (" ") är på väg så snart är det mat och Rock´n Roll på The Swan.

Covent Garden Market

Efter biljettköp gick vi till Covent Garden. Här finns allt möjligt, såväl tingeltangel som bättre saker. Jag och Astrid köpte varsin scarf.

Vid ett av stånden stannade vi lite längre, där fanns reproducerade emaljskyltar. En del var jättefina.

Vad sägs om denna? Tyvärr är den inplastad så det blänker en hel del.

Eller denna? Den här köpte Astrid.

Vid ett av stånden fanns dessa dockor. Inget som intresserar mig men som ger en del att fundera på, nu när jag har tid.

Hur kommer vi att se ut och vara när vi blir gamla? Vilka vill vi vara? Livsfrågor väl värda att fundera över...

Efter Covent Garden åt vi på en Italiensk restaurang för att orka med lite powershopping.

Nästan 11000 steg senare är packningen utökad med 7 tröjor, 1 kavaj, 1 träningsbyxa och 1 scarf. 

Inte illa av mig som inte är road av shopping, vill jag säga!

Update:

... och en present till Stickan. Men det kan jag inte skriva mer om nu, då blir det ingen överraskning!

Turistdag

Efter nattens regn är himlen blå och solen lyser. Härligt vårväder, kan man säga. Solen skuggas av alla hus så någon direkt värme vill jag inte påstå att det är. Trots detta går Londonbor barhänta, ibland barbenta och med jackor uppknäppta. Så ser inte vi ut, vi ovana.

Biljettkön till bl.a. teaterbiljetter.

Så här kunde vi väl göra i vår stad? Kanske med lokala kändisar, vilka de nu skulle vara? Brolle t.ex.

Ännu ett exempel på konservatism. Förmodligen fungerar de. Det är fascinerande att se att det är så rent överallt och att Engelsmännen/kvinnorna är otroligt artiga. Oavsett ålder. Det kan vi kopiera, tycker jag.